Alla inlägg under oktober 2007

Av Frida - 21 oktober 2007 19:39

Ja, så kan jag nog sammanfatta vad jag befinner mig i efter dagens övningar med Titan. :D


Titan och jag och Erik och Perla började dagen utrustade med repgrimman och repet samt ett schabrak fäst med en elastisk täckesgjord. Erik och jag gjorde vårat bästa för att förklara för Marion hur vi jobbar med hästhantering, men det är inte det lättaste ska erkännas. Det var så länge sedan vi jobbade med grunderna att jag nästan glömt bort det. Jag hade lite svårt att få Titan att inte vara med, han vill så gärna vara med och visa hur duktig han är och få beröm. *ler* Mer än en gång klev han självmant fram till pallen och upp på den, i hopp om att få beröm. Han är alldeles fantastiskt otrolig, Titan! :D

Hur som haver så lyckades vi kanske förmedla något. Det är ju mer ett tänk och en känsla, som är svår att sätta ord på alla gånger, särskilt om man inte är van vid det.

Till slut tyckte jag att Marion och Prinsen var redo att gå på pallen. Första gången gick snabbt för Prinsen att ställa båda framhovarna på pallen, men gång nummer två var desto svårare. Jag mindes att det nog var likadant för mig - en gång är ingen gång, men två gånger och därefter däremot...


 Jag och Titan jobbade lite på pallen, sedan ville jag känna på galoppen från marken. Oh! den var fantastisk, underbar! Jag kan inte sätta ord på mina känslor, jag bubblar av upprymdhet när jag tänker på det. Höger galopp är lättare än vänster, och efter att ha sett från marken klev jag upp på Titan (fortfarande repgrimman på), något nervös ska dock sägas då Marion satt längre ner i ridhuset och kunde se på.

Jag bad Erik att stå i mitten av volten jag och Titan hölls på, därefter travade vi lite och jag bad om en galopp. Ju närmare Perla vi gick, ju mer centrerad och bärig blev galoppen! Vänster varv är lite svårare än så länge, men jag är fullständigt lycklig när jag njuter av piruettgalopp uppe på Titans rygg.


Erik sade för ett par veckor sedan när jag var dyster och deppig då träningen inte funkade som jag ville, att "Titan inte har några gränser". Idag är jag böjd att hålla med honom. Titan ÄR ambitiös och duktig. Han VILL göra rätt och vara till lags. Jag älskar min stora lilla häst med sitt stora hjärta! *stort leende på mina läppar* Aldrig någonsin vill jag mista honom.

ANNONS
Av Frida - 21 oktober 2007 10:36

Jag vet inte vad som har hänt, men något fantastiskt är det! :D


I förrgår tog Erik och jag ut Perla och Titan i repgrimma för att jobba dem lite på stubbåkern. Titan uppvisade de mest fantastiska galopper i en liten galopp jämter mig på stubbåkern! :D Jag kunde inte tro mina ögon, något sådant trodde jag inte att han kunde prestera, men det var fantastiskt att uppleva. Detta påminde om den gång då jag red Korall hos Katrin Wallberg. Jag minns att när jag red Korall hade han en galopp som gick otroligt mycket uppåt, och sådan var Titans galopp i förrgår då han galopperade jämter mig.


Titan anstränger sig så, och på grund av det (misstänker jag) får han träningsvärk i sina bärande muskler på bakdelen. Jag har haft en massör ute för några veckor sedan, men jag känner att jag skulle vilja ha något eget som jag kan göra för honom, utan att tappa någon muskulatur. Vad kan man göra för att minska träningsvärk/slagg i musklerna?


Jag vill förresten ha tag i en halsring, men var sjutton köper man en sådan?


Idag ska jag nog jobba Titan lite på samma sätt på stubbåkern, och sedan ska Erik och jag rida ut en sväng ihop. :D

ANNONS
Av Frida - 19 oktober 2007 05:55

Även om jag inte kände mig riktigt lika peppad igår, som i förrgår, började jag ändå med samma övning som var lätt att förstå – att Titan skulle kliva upp på kartongbiten.

Trots att vi tränade på kartongen i förrgår, så var den ändå lite läskig igår, men det gjorde inget, det fick ta den tid det tog för Titan att smälta intrycken och ge sig in på att försöka lösa uppgiften. Det är bara att fortsätta le och träna. Efter en liten stund klev Titan gärna upp på kartongbiten i utbyte mot välförtjänt beröm! Efter kartongövningen övergick jag till att rida i repgrimman på volten i nedre delen av ridhuset. Även igår gjorde Titan fantastiska galoppfattningar, han är helt otrolig, min stora lilla häst! *stort leende*

Jackie, vars dotter Anna red lektion på Victor i övre delen av ridhuset, tyckte att Titan gjorde väldigt fina fattningar och galopper. När jag skulle byta till det tredelade bettet tyckte Jackie att det inte behövdes, det gick ju jättefint utan och att jag inte behövde byta. Jag bytte ändå, mest för tränings skull att rida på tränsbett, men försökte verkligen vara noga med att hålla mjukt i tyglarna och ge Titan mycket frihet. Efter ytterligare ett par fina fattningar i träns, så tyckte jag att det var dags att sluta gårdagens träning – mycket nöjd och lycklig. :D Ju mindre jag gjorde, ju mer tycktes Titan göra – paradoxalt nog. Höger galopp blev synnerligen bra, den som förut har varit extra svår. I höger varv behövde jag i stort sett inte göra något alls för att Titan skulle fatta galopp, han har blivit så mycket starkare i sin bakdel också tror jag. Det skulle vara roligt om en erkänt känslig ryttare kunde rida Titan, så att jag får se hur det ser ut. Jag får be Erik rida, så får jag se om det går lika lätt för honom och Titan och hur det ser ut från marken.

Vi stod sedan en stund och kikade på Anna och Victor. När Victor gjorde en bra galoppfattning, kallade Jackie det i positiva ordalag för att Victor gjorde en ”Titanfattning”. :D Det känns jättekul att höra! 


Detta med att lösa uppgifter, är det inte vad ridningen går ut på för hästen? Om hästen löser uppgiften ryttaren ger den, så får den belöning i någon form av ryttaren. I början behövs det mycket belöning, men kanske kan man på sikt minska ner den. Vissa hästar kanske behöver mer belöning än andra, jag tror Titan är en sådan häst som behöver mycket beröm för att motivera honom, i och med att han av naturen har en stor kropp. Om jag överröser Titan med beröm, får det också en positiv effekt på mig. Jag blir mer avslappnad och lycklig av när Titan tar åt sig av berömmet och slappnar av.

Av Frida - 18 oktober 2007 06:57

När man är med hästar ska man inte ha några prestationskrav på sig, ändå är det precis vad jag har haft den senaste tiden efter elev-veckan hos Christofer. Jag har tappat bort träningsglädjen någon stans på vägen och därmed har jag heller inte blivit vidare glad av att vara i stallet, det har inte längre varit hästen som stått i centrum. Det har känts som om jag och Titan har kommit på kant med varandra, och det har varit en fruktansvärd känsla, för jag älskar ju honom innerst inne.

I förrgår rannsakade jag mig själv och vad det är som betyder något. Varför har jag häst? Svaret är ”För att ha roligt”. Jag tycker inte det är roligt när träningen börjar kännas kravfull, och därför beslöt jag mig igår för att försöka vända trenden. Lyckas jag inte med så mår jag inte bra av hästägandet. 


Jag började gårdagen med att tänka positiva tankar, tänka på hur roligt jag och Titan skulle ha det. Jag tänkte tillbaka på vad vi gjort för roliga saker tillsammans. Jag sa till Erik att jag bestämt mig för att ta på repgrimman och göra lite lastträningsövningar i ridhuset innan ridningen. Jag mindes de tidigare lastträningsövningarna och blev lycklig av att tänka på dem. Det var en svår, men rolig tid när vi tränade kommunikation tillsammans. Titan och jag hade en uppgift att lösa tillsammans när vi jobbade med lastträningen för flera år sedan.

Igår sadlade jag som vanligt, men tog alltså på repgrimman och repet samt bar med mig en kartongbit och tränset (med tredelat bett) bort till ridhuset. Erik tog med Perla i träns, för att träna Perla från marken i att följa honom. 


Titan var först lite fundersam och undrade nog vad jag pysslade med nu när jag tog fram kartongbiten och ville att han skulle nosa och kliva på den. Till en början var han lite skärrad för den, men efter några minuter var det inte alls lika läskigt längre och han utförde gärna sin uppgift mot att få välförtjänt beröm efteråt. :)

När Titan visste vad som förväntades av honom klev han mer än gärna duktigt upp på kartongen med alla fyra – det var ingen match längre, och då tyckte jag att det var dags att rida lite grand. Jag beslöt mig för att behålla repgrimman på, för att försöka bibehålla mjukheten och inte riskera att dra Titan i munnen, bara knyta fast repet i knuten under hakan på Titan. Skulle det inte gå så bra med styrningen så befann vi oss i vilket fall som helst inom 4 väggar. ;)

Styrningen gick oförväntat bra! :) Jag behövde använda ytterst små hjälper för att styra Titan, och han följde mina hjälper mjukt. Jag pratade mycket med honom och berömde honom konstant för allt han gjorde. Titan tar åt sig väldigt mycket av allt beröm han får! Jag vågade prova att trava på en volt och det kändes så bra att jag gav mig på en galoppfattning. Vilken underbar galoppfattning!! :D Jag blev överlycklig, den var lätt, uppåt och i lagom långsamt tempo – inga tendenser till att rusa iväg eller så. Jag avbröt nästan genast och kastade mig kring halsen och överröste Titan med beröm, sen fick han stå stilla en stund medan jag pratade med Erik och berättade om hur duktig Titan var. :DVi  provade på fler galoppfattningar (med paus för att gosa tillsammans med Perla och Erik däremellan) och alla blev lika bra, helt fantastiskt! :D

Efter några fattningar hoppade jag mycket lycklig av Titan – det här var min bästa ritt på länge, den var underbar! 


Erik som tränat Perla under tiden, fick ta över och hålla Titan medan jag och Perla tränade lite tillsammans. Perla är väldigt duktig, hon förstår inte så mycket än, men hon försöker och är väldigt lyhörd. Det går fint att få avslappning på volt och hon försöker att följa formen i öppna också. Än så länge handlar det om att försöka få Perla att förstå hur vi vill att hon ska forma sin kropp, varje steg får beröm. Det märks för varje gång att hon förstår mer och mer, det är som droppar som långsamt fyller ett vattenglas. Mellan varje droppe ser man inte någon skillnad, men till slut en dag är glaset fullt. 


Sammanfattningsvis så vill jag påpeka hur viktigt det är med glädjen i ridning – åtminstone för mig. Jag rider i grund och botten för att jag tycker det är roligt, men om jag inte mår bra och tar med mig det upp på hästryggen, så mår jag oftast inte bättre. Redan innan jag sitter upp måste jag för mitt inre se att vi har roligt ihop, jag måste hitta positiviteten före uppsittningen och vara ärligt glad.

Tiden fram till kursen med Christofer kommer jag att ägna åt att göra roliga saker med Titan, det behöver inte vara enbart ridning. Vi har redan gjort vår läxa och nu tycker jag att det är dags för ett välbehövligt avbrott i den träningen. Nu ska vi bara ha roligt tillsammans och hitta tillbaka till arbetsglädjen ordentligt. :D

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ Kentaur.nu med Blogkeen
Följ Kentaur.nu med Bloglovin'

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2007 >>>

Länkar

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se