Alla inlägg under februari 2008

Av Frida - 24 februari 2008 00:30

Idag, eller rättare sagt igår (eftersom det är efter midnatt), åkte vi till ridhuset och tränade med Titan. Jag överlägger med mig själv hur det känns och ifall det ska kännas så här. Jag vill kunna rida med gott samvete, även om jag begär svåra saker av Titan, så vill jag att det ska vara stärkande på sikt. Drar jag paralleller till mig själv, så är det tufft att börja träna och sedan att börja höja kraven på sig själv. T ex om jag börjar göra armhävningar så är de första mardrömslika - jag orkar knappt en. Ifall jag är bekväm av mig ser jag ingen anledning till att ens göra en armhävning, särskilt inte ifall ingen har förklarat målet och vitsen med träningen. Successivt, med träning, blir jag starkare och orkar fler armhävningar. Till slut kan jag säkerligen göra armhävningar på en arm, eller med handklapp.

För hästen är det inte självklart varför vi ska rida på denne och då begära saker som den normalt sett inte utsätter sig för. Ingen kan väl påstå att en Nordsvensk valack själv tränar piaff i hagen? När jag sedan då börjar begära något som så småningom ska leda fram till piaff, känns de första stegen som fruktansvärt jobbiga för hästen. Det är en tröskel som man får försöka ta sig förbi varje gång man vill höja ribban och närma sig slutmålet, men det är inte alla gånger lätt. För hästen kan jag heller inte förklara varför han ska försöka göra det jag begär av honom, även om han till slut förstår vad jag är ute efter. I det här läget tror jag att det är viktigt att motivera sin häst, och när man hittar rätt knappar att trycka på och får hästen att göra rätt, ge hästen en motivering till att utföra det ryttaren begär av honom.


Jag försöker nu lägga upp träningspassen som så att jag skrittar fram i raskt tempo ca 5-10 minuter och lägger sedan in lite trav i lättridning samt lite galopp. Efter det anser jag att uppvärmningen som regel är avklarad och efter det kommer den egentliga träningen.


Jag finner det svårt att fullständigt anpassa min sits till samling. Om jag ska forma min kropp optimalt, så som Titan ska forma sin, så ska jag ju sätta mig mer på rumpan, som om jag fått ett knytnävsslag i magen. Att göra det utan att spänna mig och bli stel i rygg/sits är inte det lättaste. Jag blir irriterad på mig själv för att jag vet att jag stör Titan, varje tygeltag som inte rör sig i takt med hans huvud kommer att medföra en taktstörning hos honom och en ovilja att gå fram till min hand. Egentligen är det så att det är bättre ju mindre jag gör, men samtidigt behöver jag i nuläget påminna om att han ska vara energisk och tänka framåt. Om jag åker häst för mycket, så blir det inte mycket uträttat heller. :(


Titan måste svara på förhållningar och även skänkelns impuls att gå framåt. Jag experimenterar med lite olika sätt för att göra förhållningar, halter, ryggningar och gå framåt igen, jag har inte riktigt hittat rätt logiskt sätt för oss att ta oss helt igenom den biten och jag vill inte tjata för mycket under varje träningpsass heller. Jag vill att energin ska komma bakifrån, så i igångsättningarna anser jag att det är viktigt att han sätter fart med bakbenen så att säga, han ska ta i bakifrån.


Nu har jag provat med att i avsaktningar försöka hitta tempot i hela min kropp, ta förhållningar i tygeln i takt med Titans huvudrörelser, dvs min tygelkontakt blir kraftigare tills förhållningen/avsaktningen gått igenom, sedan mjuknar jag igen.

När jag ska göra halt, förhåller jag i tygeln, ger sedan eftergift när Titan står stilla. När jag vill backa/rygga tar jag i tygeln och vid behov använder jag skänklarna något tillbakadragna för att få mer aktivitet i bakbenen. När jag vill sluta rygga, lättar jag på handen och givetvis benen ifall jag använt dem. När jag vill rida framåt lättar jag på handen och använder skänklarna i sin normalposition.

Jag vet inte ifall detta är det bästa systemet, men jag känner att jag måste försöka särskilja förhållningar, halter och ryggningar samt framåtgående åt på ett vettigt sätt. Jag måste på något vis också kunna förändra t ex takten och tempot i rörelsen.


När det gäller det aktiva samlingsarbetet, så måste jag kunna minska tempot med bibehållen takt. Jag behöver kunna byta takt, få mer sättning i rörelsen, ifall frambenen går under Titan måste jag kunna få fram dem, ifall inte bakbenen kliver in mot tyngdpunkten måste jag kunna få dem till det.

Det bästa sättet jag i nuläget kan tänka mig att gå mot piaffen på ett aktivt sätt, är att själv sätta mig på rumpan men låta den följa TItans rygg, räta ut svanken och föra mina skänklar något framåt. Handen använder jag vid behov till att förhålla i tygeln och minska tempot, skänklarna till att öka aktiviteten i Titans ben. Detta sätt är i alla fall hur jag tänker mig att jag kan åstadkomma samling.

Ifall Titan tenderar att triangulera, tänker jag mig bäst att han först och främst måste ha mer energi i kroppen och tänka mer uppåt med framdelen, så då höjer jag handen något och ger en eftergift när han svarar på min höjning.

Om Titan inte sätter sig baktill, använder jag spöet att touchera svansroten med.

Ifall bakbenen inte kliver fram mot tyngdpunkten, eller om han trycker upp korset lägger jag till mina skänklar eller spöet mot Titans lår.

Så här tänker jag, det är det bästa jag har kommit fram till själv i alla fall, några förslag från andra har jag inte fått.


Det här är det sätt som jag provar på just nu, jag utvärderar ständigt och Erik får vara min kontrollant hur det ser ut ifrån marken. Ibland har vi filmkameran till vår hjälp. Det är verkligen inte lätt att träna utan en tränare, just nu skulle jag faktiskt vilja ha tillgång till en tränare och rida ett antal pass för så att jag kan känna in mig i hur det ska kännas på riktigt.


Idag tyckte jag ändå att vi fick till några riktigt bra samlingsarbeten. Erik filmade en del och det såg bra ut när vi tittade på sekvenserna. När det blir rätt, så svingar Titans rygg från sida till sida och han känns lätt framtill. Samtidigt ligger han då på gränsen till vad han tycker är rimligt att stå ut med och är vi inte helt på kurs med varandra försöker han ta sig ur rörelsen antingen genom att springa framåt eller resa sig. För att undvika detta får jag vara noggrann med att alla förutsättningar är rätt. Rätt tempo och takt, rätt ömsesidig eftergift - jag måste ge honom tygelns hängande frihet och han måste ta emot den utan att ta bettet. Jag måste sitta korrekt och inte störa honom. Då, kan Titan göra fina ansatser till bra samling.

Jag känner när det känns bra, men samtidigt är det som en labyrint, att hitta rätt vägar för att ta sig fram till målet, vissa vägar är återvändsgrändar och då måste jag börja om.


Det jag upplever som allra svårast, är att hitta tillräckligt med energi för att jobba med samlingen. Är det för mycket avslappning, dvs för lite adrenalin, så blir det inte taktrent, det blir trav på stället, uppskjutande kors, triangulerande mm. Det ska vara avslappnat, men samtidigt måste hästen bli taggad och beredd att skjuta iväg uppåt också. Det är en svår balansgång och jag tror att jag själv är min mest kritiska granskare i nuläget. Jag vill verkligen att det ska se bra ut och jag nöjer mig inte med mindre. På grund av detta blir jag också arg och besviken när det inte går som jag tänkt mig, för jag vet ju att det är hos mig det brister.

ANNONS
Av Frida - 17 februari 2008 10:21

Igår var Erik och jag tillsammans med en kompis, Veronica, ute på långtur med våra hästar.

Vi var ute mellan 4,5 och 5 timmar och travade och galopperade en hel del, så totalt red  vi nog ca 3-4 mil. Hästarna verkade njuta av vädret lika mycket som vi gjorde. :)


Så här härligt hade vi det!


Perla och Titan tar en paus


Veronica och Cheroki fikar:

ANNONS
Av Frida - 14 februari 2008 21:15

Nu är det gjort! Jag har äntligen laddat upp en ny layout på min hemsida och dessutom ändrat om texten en del. Än så länge har jag lite arbete kvar att göra, men jag är mer nöjd med denna nya layout, än den tidigare. :)


Nya layouten

Av Frida - 13 februari 2008 15:31

Efter en snabb visit hos Eriks mormor som fyllde högaktningsvärda 89 år igår, åkte vi iväg till stallet och lastade Titan för avfärd till ridhuset. Vi hade med oss Bent-sadeln som nu är ihopbyggd igen efter att det bakre järnet blivit vidgat av Mogge. Väl i ridhuset lade vi på sadeln utan schabrak under för att se hur den passade. För ögat såg det bra ut, det syntes att det bakre järnet nu är vidare. Vi upptäckte att det främre järnet, som håller upp framvalvet, på höger sida behöver stoppas mer. Stoppningen verkar ha kasat bort därifrån, eller tryckts ihop, så det ska vi se till att ordna innan vi rider mycket mer i sadeln.


När jag sedan kom upp på Titans rygg var skillnaden milsvid mot att rida barbacka! Dels satt jag bekvämare då sadeln gör att det blir lite smalare att sitta på Titan, men Ecuyern är också oerhört tydlig mot hästen - det är känslan jag får. Jag måste tillstå att jag tycker att det är viktigt att ha en mycket god kroppskontroll när man rider i en Ecuyer. Jag behövde göra så lite för att Titan skulle svara omedelbart och sitter man då fel och ger tokiga signaler, så kommer hästen att gå därefter.


Vi började som vanligt med att skritta fram i friskt - nästan på gränsen till överilat - tempo för att hitta energin. Jag checkade av att halterna fungerade och att det gick lätt att svänga. Jag blir gång på gång överraskad av hur lätt Titan är att rida om man själv är lätt i hjälperna. Man får tillbaka vad man ger, stämmer ganska väl på Titan och tjatar man för länge tröttnar han. Efter en lätt uppvärmning i skritt gick vi över till traven, som också kändes fin. Det var lätt att rida lätt och även sitta ner, varvbyte, flytta ut och in på volt. Vi kände lite på skolorna och när de kändes bra gick vi över till att fatta galopp... Vilken galopp sen!! :) Luftig och rund, den påminner om den känsla jag fick då jag red på Katrins islandshäst Korall för några år sedan. Det som är viktigt är att få Titan att bibehålla sökningen framåt/nedåt i galoppen, att han rundar sin överlinje och inte sänker ryggen. Eftersom vi bara har påbörjat skolningen av galoppen ännu, så får jag påminna Titan om att runda ryggen, men det går bättre och bättre. Jag var igår väldigt noga med att inte rycka honom i munnen, det är vad jag kikar på när vi rider på volt, att mina händer följer Titans mun. Hur som helst blev Erik alldeles lyrisk av vad han såg, det syntes att han var imponerad av Titan. ;)


Efter några fattningar och lite jobb i galoppen, gick vi över till att aktivt jobba på samlingen. Titan kändes energisk och fin, lätt i handen och jobbade på fint. Det blev ett par samlingar i respektive varv, sedan nöjde vi oss eftersom det gick så fantastiskt bra!


Om man som ryttare har utmärkt kontroll på sina hjälper och kan tajma dem perfekt, då tror jag att man skulle kunna få se på ett "breathtaking moment" på Titan. :) Jag känner att jag behöver vara ödmjuk mot Titan för att inte göra honom orättvisa och i första hand rannsaka mig själv ifall jag ger en felaktig signal, eller fel tajmad, om han inte gör som jag tänkt mig.


Efter ridpasset var jag alldeles lyrisk över Titan! Han överraskar mig gång på gång. Han är sannerligen inte en häst som är avlad för samling och ridning, men han gör så otroligt bra ifrån sig. Han har en järnhård vilja och är inte alltid den mest medgörliga, men samtidigt tror jag att han visar tydligt när han heller inte orkar, eller är redo för en övning. Vi har inte pressat fram något, utan allt har fått mogna i sin takt - något annat har inte varit möjligt. Från och med att vi började rida på Titan och fram till dags dato har det gått ungefär 5 år. Successivt har han utvecklats, men att ta fram det vi har idag på endast några månader, tror jag inte hade varit gynnsamt. Utbildning måste få ta tid och betänker man hur många år Titan har kvar i sitt liv, så har vi inte bråttom. Det gäller att skynda långsamt. Man kan inte ställa orimliga krav, för Titan utför inte mer än han orkar med både till kropp och knopp. Han är inte så mån om att vara till lags, vilket vissa hästar kan vara och det är nog inte bra för deras eget bästa.

Visst har vi haft våra dispyter genom åren, jag och Titan, men efter varje sådan gång vänder det i något positivt. :)


Förut har vi inte haft så mycket möjligheter till att rida ut, men nu har vi åtminstone kommit ut ett par gånger sedan flytten till detta stall. Jag tror att det har inverkat positivt på Titans ork och energi, han känns mycket finare i ridhuset nu, mer energisk. I helgen ska vi rida ut ett par längre turer, med mycket trav och galopp för att få upp flåset. :) Nästa träningspass i ridhuset blir på fredag, jag hoppas att vi innan dess hinner rida ut en sväng.

Av Frida - 11 februari 2008 07:08

Datumet för Bent-kursen närmar sig. De senaste gångerna i ridhuset har jag nu fokuserat på att få Titan att gå energiskt framåt, nästan överilat, för att få honom att verkligen tänka framåt. Titan har lätt för att slappna av, och blir han upprörd lugnar han fort ner sig. Om man ska kunna jobba med samling, så måste man ha energi, och det är vad vi försöker hitta nu. ;) Titan måste vilja gå framåt, och sedan ska man kunna omrikta den energin till uppåt. Inte helt lätt, men vi provar oss fram. :)


I lördags red jag och Erik ut en sväng. Titan var väldigt pigg efter de senaste gångernas fokusering på energi framåt, det var väl nästan första gången han taktade (!) på en ridtur. Energi hade han, och när Perla var först var inte inte alls pigg på att ligga kvar bakom, så han flåsade rätt rejält av upphetsning när han inte fick springa ifatt henne. Släppte jag väl på, då var han raskt ifatt och helst om Perla.

När Titan fick vara först, hade jag inte problem att hålla lagom tempo, men att ligga bakom Erik och Perla, och försöka hålla ett lagom tempo, det var svårt. Titans hals och huvud väger mer än hela jag...´


Nu har vi efter en demontering moterat ihop Bent-sadeln (Ecuyern) igen. Nu är både det bakre järnet och det främre vidgat för att kunna passa Titan. Nu ska vi prova och se ifall den passar.

Perla behöver en ny sadel. Hennes Griffin Cob Dressage XXW börjar bli för tight, eller, jag tycker nog att den är för tight egentligen, för att hennes ryggmuskulatur ska kunna utvecklas optimalt. Vi lade på Titans Griffin Endurance XXW och åtminstone jag tyckte att vidden framtill såg ok ut. Den sadelmakare som är involverad i Linear Rebell menade på att alla friska hästar med normalt musklade ryggar har ungefär samma bogvinkel (135° ungefär), och det kan nog stämma. Mankar och ryggutformning i övrigt kan skilja, men en musklad rygg är bred.

Av Frida - 3 februari 2008 13:56

Ja, så är det. Titan och jag ska delta på en ridplats för Bent. :D Helt apropå egentligen, jag fick en personlig inbjudan, annars hade jag nog inte brytt mig något vidare. När jag fick chansen så tänkte jag: "Varför inte ta den?" Bent är ju inte mer än människa, och har en plats tom, så kan väl vi lika gärna fylla den.

För att vara någotsånär förberedda ska vi dock åka och träna varannan dag i ridhuset inför kursen.


Jag funderar ganska mycket på skolning av hästar, och vad som är rätt väg. Erik och jag köpte Philippe Karls 4 videofilmer om dressyr, och visst är de trevliga att titta på, men jag funderar en del efter att ha sett dem. Jag tror att allt är inte svart eller vitt, utan man måste ha i minne vilken häst och ryttare man har att göra med, för kanske är tillvägagångssättet inte alltid det optimala för just det ekipaget. För Philippe ser det lekande enkelt ut, men så är han också en ryttare utav världsklass.

De fallgropar som jag ser med när ryttare aktivt söker piaffen, är bland andra:

-Risk för triangulering och att hästen går på bogarna, vilket leder till ökad vikt på frambenen

-Trav på stället, vilket inte är en särskilt samlande rörelse

-Bakben som för all del sätts under hästen, men där hästen trycker upp sitt kors och får raka bakben.


En piaff, som jag beundrar, fick jag på mail häromsistens. Bilden nedan föreställer Philippe Karl och häst.

Philippe Karl - piaff


Denna piaff leder i nästa ögonblick till en levad:

Philippe Karl - levad

En korrekt piaff, ska kunna leda till en levad, annars är det inte en korrekt piaff. Det har i de senaste numren av Tidningen Ridsport skrivits en del intressant om vad som är en korrekt piaff, och en av bilderna ovan visades också i Tidningen Ridsport. Läs nummer 23 2007 till nummer 1 2008, så hittar ni debatten om en korrekt utförd piaff. :)

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ Kentaur.nu med Blogkeen
Följ Kentaur.nu med Bloglovin'

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2008 >>>

Länkar

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se