Alla inlägg den 9 juni 2012

Av Frida - 9 juni 2012 22:37

Ömsom moln, ömsom sol, ömsom regn. Så har det sett ut hos oss de senaste dagarna. Temperaturen varierar mycket den också, från 10 grader upp till ungefär 20, så det är lite svårt att klä sig efter vädret.


Efter en stunds regnande på eftermiddagen blev temperaturen lagom behaglig och då hämtade vi Aventajado från hagen. Han var ordentligt lerig, rullat sig på lerigaste stället i hagen såg det ut som så det var ett litet jobb att få honom ren.


Eftersom det gick bra sist när vi tränade från marken tänkte vi prova och se hur ridningen fungerade. Jag instruerade Erik medan han fick rida (lite medvetet för att Erik också skulle få uppleva en helt annan känsla av att sitta på en ridhäst och inte en draghäst  ). Från att ha inlett ridpasset med att vara ganska spänd och ta korta steg, kunde Vento länga ut steget ordentligt och ändå kliva på avslappnat. Vänster varv var lättare än höger varv, i höger varv tappade han lätt ställningen i nacken och blev lite stel. Det är då viktigt att komma ihåg att när hästen känns stel eller tung i handen att det är skänkeln som ska göra jobbet för att be bakbenet att kliva in under hästen. Handen i sig kan inget producera, utan enbart känna av vad som har hänt, eller inte hänt, baktill. Som ryttare är det lätt hänt att fastna vid att korrigera hästens mun och försöka lösgöra den, medan det egentligen är skänkeln som ska göra något. Nacken i sig kan man påverka via handen/hästens mun och tunga, men om hästen stretar emot i tyglen så är det oftast skänkeln som behöver påminna hästens bakben.

Vi tränade på övergångar från halt till skritt till trav och så tillbaka ner till skritt och halt igen. Fina, mjuka övergångar med energiskt, inte överilat, steg. Det är viktigt att få hästen att slappna av mentalt då den blir mjukare och mer avslappnad i kroppen, innan man ger sig på svårare övningar som gör hästen spänd.

Passet gick mycket bra, från att ha börjat i ett något sämre läge, avslutade vi i ett bättre läge.  

 


När Vento fått gå ut till Titan i hagen, tog vi Perla och Gloria. Jag red barbacka på Perla i grimma fram till uppbindningsplatsen. Jag tycker att det är så mysigt att känna hästens rygg under mig. Det är varmt och mjukt och man känner en annan närhet till hästen än när man har sadel emellan sig och hästen.  


Perla gick fint idag med, inga konstigheter egentligen. Hon har svårare för sig i vänster varv, där hon har det svårare med ställningen i nacken. Hon är mer musklad på högersidan, så jag har en föreställning om att hon har svårare att länga ut sin högersida och slappna av i den, men kanske också svårare att dra ihop och föra fram sin vänsterhöft. Högerbogen åker lätt ut och hon viker sig i halsen. Jag vet inte riktigt vad som är vad. Det känns i alla fall bättre nu med träning, än vad det gör utan träning, så min förhoppning är att hon ska stärka upp sig och så småningom bli liksidig. Kanske får vi lägga in lite andra övningar också, kliva över cavaletti skulle vi göra om vi bara hade bommar, men det har vi inte för tillfället i alla fall...


Erik tränade med Gloria och fick henne att göra lite öppna, böjd rakt fram och sluta längs spåret. Hon var duktig, sade Erik.   


Bild på Perla, Gloria och mig. Blev bara suddiga bilder pga att det var lite för sent för kameran.  

   

Av Frida - 9 juni 2012 11:34

De senaste dagarna har vi helt plötsligt fått problem med nerrivna staket i killarnas hage. Vi har en tydligen en passage för vilda djur precis där hagen går.


Häromdagen var det staketet på ena sidan som vi hittade söndertrasat. 4 plaststolpar hade splittrats i tusen bitar och ett par trästolpar hade knäckts, plus att elrepet var isärdraget vid en skarv. Igår var det dags igen, då var andra sidan söndertrasat, men nu var det bara en trästolpe som knäckts och så förstås var elrepet isärdraget.  


Turligt nog var staketet båda gångerna så pass helt att hästarna inte sett någon möjlighet att ta sig ut ur hagen, det är ju annars något som vi är rädda för.


Eftersom vi igår var bjudna på 40-årsfest så blev det ingen hästträning, utan lagning av staket istället - inte så roligt och lite stressande eftersom vi upptäckte skadan inte lång tid före vi skulle avresa hemifrån.  


Nu är i alla fall staketet än mer uppsträckt än tidigare, även fastän det var spänn på det då med. jag hoppas att de vilda djur som eventuellt fortsätter springa genom staketet, just tar sig mellan, över eller under trådarna, istället för att ränna rakt in i dem. Eriks pappa, som är jägare, tipsade om att vi kan sätta upp plastremsor på repen som kanske kan skrämma bort djuren så att de väljer en annan väg. Vi får testa något sådant och hoppas på att staketet klarar sig helt hädanefter. Både för hästarnas skull och naturligtvis de vilda djurens skull med, vi vill inte att någon ska fastna i staketet.

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5 6 7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Länkar

RSS


Skapa flashcards