Igår hade jag ett långt samtal med en god vän. Vi pratade om allt mellan himmel och jord som rör hästar, och en del av samtalet berörde tränare.

Jag driver ju hemsidan www.akademiskridkonst.se på min fritid. Sidan driver jag som tillägnad åt akademisk ridkonst á la Bent Branderup. Bent har ingen äganderätt till orden "akademisk ridkonst", så därför har han sedan en tid tillbaka trademark:at sitt namn. "Academic Art of Riding by Bent Branderup" för att på så vis särskilja dem som undervisar enligt hans godkännande, och dem som inte gör det, genom att tilldela licencer som gäller ett år i taget och då man förbinder sig till vissa saker. Helt frankt kan vem som helst säga att de undervisar i akademisk ridkonst men göra något helt annat än det Bent står för, eller vill förknippas med. Därav detta trademark som kan särskilja dem som fortsatt ägnar sig åt akademisk ridkonst genom Bent Branderup. Den som en gång avlagt ett riddarprov eller väpnarprov kan inte tas ifrån det provet, men däremot är det ingen garant för att personen fortfarande är aktiv inom ridderskapet och tar del av fortbildningen där.

En del kan tycka att det är löjligt och inskränkt att göra på detta vis, men det är svårt att annars skydda sitt namn och sina ideal. Precis som inom all annan ridning, så finns det god ridning, goda tränare/ryttare och dåliga diton. Hur i hela fridens namn ska man veta vem som är bra och vem som inte är bra? Det är lätt att gå på näsbrännor. Själv har jag gjort flera erfarenheter av ridning/tränare som jag helst hade varit utan. Så, hur vet man vem som är bra? Bent har funnit på sitt eget sätt genom att skydda sitt eget namn, men i slutänden är det ju eleven som för sin del avgör om tränaren är bra eller ej.

Så som jag uppfattat Bents vision, så vill han sprida den goda ridningen och framför allt kunskapen, teorin. Om man inte förstår teorin, så förstår man inte varför man gör si, och inte så. Det är lätt att hamna på irrvägar när man inte förstår teorin, och teorin är så oerhört omfattande.

Det Bent gör är bra, tycker jag. Han vill sprida teorin framför allt och få folk att studera själva. Om den teoretiska kunskapen försvinner, och dessutom alla goda tränare, så faller den goda ridningen åter i glömska, som den har gjort under så lång tid. Det har funnits riddarordnar tidigare, men de har dött ut när medlemmarna har blivit äldre och ridderskapet inte har fyllts på med yngre medlemmar som kan instruera andra och hålla ridningen och kunskapen vid liv.

En ryttare kan vara aldrig så duktig på att rida och träna fram hästar, men vara oförmögen att förmedla detta till andra personer. En del ryttare är inte heller intresserade av att undervisa andra, de rider enbart för sitt eget höga nöjes skull och struntar i vad som händer i resten av världen. Punkt.

Jag är övertygad om att det finns en hel bunt goda tränare spridda i hela världen, utan att de för den sakens skull har vigt sina liv åt akademisk ridkonst. Problemet för gemene man är att hitta dessa tränare, så min vän hade en mycket god idé, och det är att skapa en sida på internet (allt finns ju på internet nu för tiden) där var och en person kan rekommendera en tränare. Det handlar alltså inte om en rankingskala, utan att man kan ge någon sina rekommendationer. Om jag som person anser att det finns en tränare som jag skulle rekommendera andra att åka till för att ta hjälp inom ridning, lastträning eller vahända det nu må vara, så skulle jag kunna skriva en rekommendation på denna sida och dessutom lämna mina kontaktuppgifter så att den som är nyfiken på denna tränare kan ta kontakt med mig och höra sig för om varför jag tycker att denna tränare är bra. Därefter har man åtminstone lite mer kött på benen och kan ta ställning till om man ska prova denna tränare. Jag tycker att det låter som en bra idé.