Alla inlägg under november 2013

Av Frida - 29 november 2013 23:22

Nu på kvällen var Erik och jag iväg med Titan till ridhuset. Equiterapeuten rådde mig tidigare idag att låta Titan få ta det lite lugnt under helgen, så då tänkte jag att bara åka iväg till ridhuset och göra lite arbete från marken borde vara en god idé.   


Väl i ridhuset började jag leda runt Titan i grimma för att han skulle komma igång. Sedan blev det som så att jag jobbade honom i grimma istället för kapson, just för att med kapsonen spänd runt käken kan han inte gäspa vilket han brukar göra i början av ett pass. Idag gäspade inte Titan, men vilken fart och energi han hade i kroppen! Han kändes ganska fin på volten, nästan överdrivet framåt, men man får tacka och ta emot eftersom det inte är varje dag det inträffar. I volten försökte jag sedan få honom att ta med den jobbiga höger fram runt och förbi vänster fram så att han inte lämnar högerbogen kvar ute ur kroppen så att säga. Lite svårt är det, men Titan kändes ändå uppmärksam på mig, så jag tänkte att vi går över lite till groundwork-delen.


Titan fick således följa mig diagonalt över ridhuset och någonstans på mitten skifta böjning. Han har haft svårt med ställningen i höger varv och gärna velat lägga huvudet på sned där, med nosen inåt. Det får till följd att hela hans kropps rotation blir åt fel håll. De senaste gångerna hemma har jag därför bett Titan om överdriven ställning just i höger varv, så att han hellre lägger huvudet på sned åt andra hållet. Detta verkar ha haft effekt, för idag lade Titan huvudet på sned en aning men med mulen utåt. Som Bent brukar säga så är inte alltid maximalt det bästa, och naturligtvis är det så. Det är inget att eftersträva att hästen lägger huvudet på sned med mulen utåt, men i Titans fall är det åtminstone en förbättring och hans ställning genom kroppen har blivit bättre. Nu gäller det att hitta läget som är mittemellan, möjligen med en anings nosdipp utåt.


Eftersom det gick bra på diagonalerna tog jag med mig Titan i sluta, öppna, diagonalsluta och bakdelsvändningar och sedan förvänd sluta sista biten av långsidan och genom halva kortsidan och där skifta om till andra sidans ställning och böjning och upprepa samma sak åt andra hållet. Titan gjorde mycket fina bakdelsvändningar i höger varv! Han tappade inte högerbogen fullt så mycket som han brukar kunna göra, och han klev på med båda bakbenen och samlade upp sig. Jättefint, verkligen!   

I vänster varv är det svårare att få med högerbogen runt och utan att tappa höger bak, men det gick okej där ändå. Det blir bättre, även om andra sidan fortfarande är mycket bättre centrerad.


Det enda som var mindre trevligt var att Titan var lite ohövlig när jag gick framför honom. Han buffade i grimman och försökte buffa på mig genom att göra så. Lollo, som var med mig till Hällekis, berättade att man genom att gå framför hästen försätter sig i en svag position. Hästen går och driver människan framför sig. När man går baklänges på detta vis så gör åtminstone jag så att jag kurar ihop mig lite. Jag sträcker i vart fall inte på mig. Det kan förstås ses som ett underdånigt tecken av hästen. Man ska vara väl medveten om detta när man placerar sig på detta sätt i förhållande till hästen.


Sist av allt fick Titan springa runt fritt i ridhuset. Jag bad honom trava och galoppera lite grand och han höll sig lite mer nära mig än han vanligtvis brukar göra. Lite mer kontaktsökande, vilket kändes positivt! 


Hemmavid håller vi på att inreda sadelkammaren. Än så länge har några tränshängare kommit upp. 


ANNONS
Av Frida - 29 november 2013 13:15

Idag är det en vecka tills jag och Titan ska åka mot Hällekis inför Bent-kurs den 7-8 december. Jag börjar bli nervös inför det...

För att checka av så Titan inte har några betydande snedheter i sin kropp har jag varit med honom till en equitetapeut idag och kollat av honom så gott det går. Inga större fel direkt utan vi fortsätter att träna.

Vi pratade lite om olika hästars förutsättningar, för onekligen är de olika. Titan som är ganska så grov och tung har svårt för att göra mycket, men gott nog har han ganska bra vinklar i sin bakdel. Det till trots har han en stor, tung framdel som är svår att lyfta upp.

ET sade att det är vanligt att sådana här tunga hästar får problem med sina kroppar i form av artros mm. De är heller inte konstruerade för att gå i samling, dvs lägga över vikt på sin bakdel. De är skapta för att gå i skritt och dra tunga timmerlass. När man så arbetar en sådan här häst och ber den belasta sig bak, så är det riktigt tungt för den. Man får också akta sig så man inte överstiger hästens förmåga, ungefär som om vi själva skulle lägga på oss mer vikt i benpress än vad vår kropp rent fysiologiskt orkar med. En viss vikt kan man träna sig till att orka med, men någonstans finns en gräns där träningen är mer slitsam för kroppen än vad den bygger upp. Det är nog ingen som tror att en elitidrottare kommer vara frisk och fräsch långt upp i ålder om denne tränar på i många år på en väldigt hög nivå. Det är bara att titta på idrottsvärlden så kan man snart läsa om skador som olika personer dragit på sig.


För Titans del så innebär detta att visst kan jag fortsätta träna honom, men jag ska vara aktsam på att höja nivån i små steg och lyssna på när han inte orkar. Ingen vet med säkerhet var ens egen bristningsgräns går. Tyvärr finns det ingen hållfasthetsberäkning gjord på varje individ. När går kroppen sönder? När börjar man bryta ner? 



ANNONS
Av Frida - 19 november 2013 19:12

Det var ganska länge sedan jag första gången hittade detta kandar, men häromdagen råkade jag på det igen. Jag provade en liknande betsling på Titan igår när jag tränade honom och tyckte inte direkt att jag fick en dålig inverkan från kandarstången.


Istället för kandaret nedan använde jag en så kallad Portugisisk unghäststång. Jag fäste sidostycket i sidan av mundelen och hade kinnkedjan spänd. Plus att jag hade ett bridongbett. Jag kommer prova att rida på det några gånger, så får jag se hur jag tycker det fungerar i längden. Nedan är dock originalet därifrån jag hämtade idén.   


http://www.hsh-fritz-stahlecker.de/fileadmin/user_upload/Dokumente/englisch/93-95_Bit_Uytendale_LR.pdf

Av Frida - 19 november 2013 18:44

Träningen med Titan går långsamt framåt. En sak som gör att jag drar mig för att träna honom är rädslan för att det ska gå dåligt. Den rädslan blir större ju bättre det senaste passet har gått. Så efter varje avslutat pass som gått bra är jag oerhört rädd för att misslyckas med nästa.   

Ett bra pass för mig innebär att hästen har varit mentalt med mig och inte varit motsträvig. Det är inte roligt att träna en omotiverad häst, då behöver fokus läggas på att få hästen motiverad istället för att träna på det man själv hade tänkt sig. Det gäller att få hästen att gilla träningen och det är inte så lätt när det är för hästen svåra övningar. Jag försöker avsluta passet med något för hästen lätt eller roligt men det ska inte vara för långt ifrån det jag vill att passet huvudsakligen ska gå ut på.
Med Titan försöker jag spara galoppen till sist. Även om det inte är hans paradgångart så tycker han det är kul att galoppera! Galopp är väl hästarnas busgångart så det blir lite mer lek för hästen då förmodar jag.

Igår när jag tränade Titan hade jag hjälp av Erik som ett vakande öga. Vår ridbana har inga speglar så jag måste annars helt förlita mig på min känsla och vad jag ser framför mig. Erik fick därför se på och hjälpa mig i de övningar jag företog mig med Titan.
I samling i skritt och trav försökte jag slappna av i min sits och räta upp den. Minska tempot genom att inverka i tyglarna vid behov om Titan inte lyssnade på sitsen. Skänklarna passiva så länge Titan höll överlinjen välvd och trädde fram med sina bakben. Hjälpte till med spöet på Titans kors/svansrot för att han skulle vinkla det och inte spänna och bli stel i bakdelen. Efter samling var jag noga med att låta Titan länga framåt och fortsätta träda med sina bakben inunder sig.

Samling är att minska påskjutet och öka bärigheten. Detta uppnås när hästen fortsätter träda in med sina bakben inunder sig men lyfter dem tidigare från marken. Frambenen lyfts tidigare för att de inte ska bära upp lika mycket vikt som i vilotillstånd. Hästen orkar dock inte gå i samling ett helt pass utan ju svagare eller ju mer otränad den är ju viktigare är det att den får länga och slappna av framåt. Fortsätter man be om samling längre tid eller mer än hästen orkar kommer den snartbörja tappa kvalitet eller "fuska" för att komma ifrån det jobbiga. Tänk dig själv om du tränar och får instruktioner om hur du ska utföra en övning för att få allra bäst resultat av den. Du orkar då några få repetitioner innan du börjar bli trött. Får du då inte avbryta övningen kommer du då försöka hitta på sätt att hålla ut för att orka. När man tränar på sin maxgräns orkar man inte många repetioner. Därefter behöver man vila för att orka nästa serie. Samma sak är det med hästen.

Igår provade jag förresten en ny betsling på Titan, inspirerad av ett kandar jag läst om på nätet. Jag ska länka till det i ett senare blogginlägg.   

Av Frida - 17 november 2013 18:09

Nu är det söndag kväll. För några timmar sedan var det morgon och jag hade just vaknat. Det känns i varje fall som det bara gått några timmar och vart har tiden tagit vägen? Jag hade tänkt hunnit träna alla hästar idag men nu har det bara blivit Distinguido och Gibson som blivit jobbade med idag. Imorse tog vi sovmorgon och kom väl upp halv nio. Sedan dess har vi fått ridbanan sladdad och tränat med Disto och Gibson, därefter höll jag en lektion här hemma. Nu är alltså klockan nästan 18 och det har krupit ner mot nollan ute. Efter att ha varit ute i princip hela dagen är jag nu rätt frusen och inte så pigg på mer hästträning.

Det gick i vart fall bra med killarna. :-) Erik styrde med Gibson medan jag tränade Disto. För Gibsons del är det ju inte fråga om träning i den bemärkelsen utan hantering. Han ska vänjas vid att få på sig grimma, bli borstad, få hovarna kratsade och verkade. Bli ledd och stanna när man ber om det och följa en. Om man inte kan leda sin häst; Hur kan man då förvänta sig att t ex kunna lasta den vid behov? Ett barn börjar man inte uppfostra och lära om livet när de är tonåringar eller nästan vuxna utandet är en successiv skolning som barnet växer i. Gibson verkar tycka att det är rätt kul grejer som husse hittar på med honom och han är gärna med på noterna. :-)

Disto sköter sig fint när han blir ledd även om han ibland tar ton så lyssnar han direkt när han blir påmind om hur man uppför sig.
På ridbanan följer han avslappnat med mig när jag går baklänges. Han gäspar och slappnar av när minuterna går. Han låter sig även longeras och börjar dämpa sig mer där. Han blir lätt spänd och vill springa men lyssnar när han blir påmind. Det är som att han håller andan och sedan börjar andas när han blir klar över att situationen inte är så farlig som den verkar. :-)

Av Frida - 9 november 2013 08:41

Nu är det länge och väl sedan jag skrev på bloggen. Anledningen är att kvällarna helt enkelt blir för sena för att jag ska orka blogga. Omkring kl 22.00 är jag ofta väldigt trött och behöver gå och lägga mig för att orka upp och jobba dagen därpå.

Titans träning går det i alla fall rätt bra med tycker jag. Vi tränar på att samla skritten och traven. Från den samlade skritten gå in i samlad halt och därifrån till samlad skritt igen. Vi har även börjat prova försöka lägga vikten en aning bakåt i halten men det är väldigt svårt för Titan! Det är svårt nog att stanna i samlad halt och inte lämna bakbenen långt bakom sig. När jag försöker be honom lägga över mer vikt bakåt är det mycket lätt hänt att han istället flyttar sina bakben bakåt. Jag tror vi måste komma till en rätt bra piaff med vinklade skanker om Titan ska kunna lägga över vikten bakåt bra.

Titan har svårt för att hålla fram höger höft i höger varv. Jag får därför ganska envist använda min höger skänkel för att få honom att ta fram höger bak och därmed höger höft. När han håller den kvar får jag lätthet på höger tygel och en korrekt ställning i Titans nacke.
I jobbet med att samla halten, skritten och traven igår försökte jag vara lätt på handen och förlita mig på min sits och skänklar. Jag provade att vara mycket följsam i sitsen och även att spänna rumpmusklerna. På slutet red jag i trav på volten och var först följsam och mjuk och avslappnad i sitsen men lätt på handen. Titan travade då med en rätt modest vanlig avslappnad trav. När jag själv sedan vinklade mitt bäcken till samling och spände rumpan blev Titan fint samlad med lätthet i munnen och väl välvd överlinje. Han blev högre och luftigare i steget. Vi bibehålla det där i ungefär ett halvt varv på volten, därefter berömde jag honom och slappnade av och andades ut och vi stannade. Titans ork och motivation är ganska liten. Jag är vis av erfarenhet och vet att det inte lönar sig att förvänta sig för mycket. Bättre att precis ha nosat på det man önskar och att få behålla den känslan än att kliva av hästen med en bedrövelse av att det inte gick så bra för att man tappade det man nådde fram till.

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ Kentaur.nu med Blogkeen
Följ Kentaur.nu med Bloglovin'

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013 >>>

Länkar

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se