Inlägg publicerade under kategorin Hästar

Av Frida - 25 januari 2014 07:34

Jag har börjat läsa Reflections on Equstrian Art av Nuno Oliveira och den är mycket intressant tycker jag! Inte så tjock bok, men mycket beaktningsvärd information. Bl a skriver Nuno om olika typer av hästar, både till kropp och sinne. Jag blev därför nyfiken på att läsa lite mer om biomekanik och plockade därför fram Hästen i rörelse av Gillian Higgins igår kväll och bläddrade i liteinnan jag somnade . Nu på morgonen tog jag upp den igen. Det finns mycket och lättförståelig information om hur olika delar i hästens kropp samverkar i rörelse. Jag rekommenderar boken starkt! :-)

ANNONS
Av Frida - 14 januari 2014 00:12

Idag blev klockan halv nio på kvällen innan vi hade lastat Titan och var på väg till ridhuset.

Efter lite framskrittning med Titan när Erik krattade ridbanan närmast sargen längs ena långsidan tog jag upp tyglarna och så började vi gå igenom skritten. Titan var mycket pigg och framåt, kanske gör kylan sitt till?
Jag red på kandar idag med stången i en hand, det kändes bäst så idag. Själv hade jag termobyxor och termostövlar på mig vilket gjorde att jag knappt fick in tårna i stigbyglarna. Dessutom så klart termojacka och termohandskar. Lite klumpig kände jag mig där på hästryggen.
Jag koncentrerade mig på att sitta mitt över Titan och framförallt inte tynga ner hans högersida. Det är lurigt för jag får samtidigt passa mig för att hamna på yttersidan i höger varv. Jag vill ha Titan lätt på handen dvs att han kliver på bakifrån utan att lägga tyngd i handen.
Titan kändes fin men tyglarna trasslade i handskarna så jag tog snart av mig handskarna och tänkte att jag väl fick frysa då. Det blev mycket smidigare utan handskar och jag kunde slappna av bättre.

Jag bad Titan skritta samlat på volten och spåra. Jag höll mig på en större 8-volt men jag red inte över i andra volten var gång jag passerade mitten utan lite då och då. Lite sluta i vänster varv och öppna i höger varv. Titan var mycket energisk och framåt så vi gick över till trav i en övergång som blev ganska fin. Titan fick trava samlat i volten och sträcka ut framåt lite då och då men mest bad jag honom om att hålla tempot nere och bibehålla takten.
Titan gjorde en riktigt fin och koncentrerad travpiruett åt vänster som annars kan vara svårt att få centrerad. Det kändes som om Titan kunde röra sig hur länge som helst i trav. :)


På slutet av passet red jag Titan framåt i trav med mitt bäcken vinklat framåt. Jag vinklade om mitt bäcken, tippade det bakåt och tog med min kropps tyngdpunkt bakåt. Jag kände då hur Titan tydligt svarade med att minska framåt och följa med uppåt med lyft i bogarna. Spöet höll jag i neutralposition, men ändrade det och höll det ovanför Titans bäcken utan att lägga an det, då fick Titan en väldigt trevlig samlad trav med mycket rundhet i rörelsen. Bogarna kom upp och jag kände hur hans bakben mjukt svingade framåt. Jag har ju aldrig ridit en korrekt passage så det är svårt att veta, men det kändes som sådan. :) Erik tyckte att det såg väldigt fint ut från marken. En sådan trav skulle jag vilja att Titan visade för Bent någon gång. :)

Eftersom det kändes så bra bad jag Titan sakta av och där hoppade jag av honom på en gång med massor av beröm och klapp. :) Titan hängde ut snoppen, som han brukar göra när han är tillfreds och han såg faktiskt nöjd ut också så jag tror att han kände sig som han såg ut. :)

Passet blev kort. Inte mer än 20 minuter tror jag men det kändes som om det var högkvalitativa minuter.

ANNONS
Av Frida - 10 januari 2014 23:09

Idag var det tredje träningspasset denna vecka med Titan, och även om jag inte missminner mig tredje träningen efter julledigheten då hästarna fick vila sig i form medan vi gjorde annat. Alltid när Titan har varit ur träning en tid har han en lång startsträcka igen. Att träna honom är som att ro en båt uppströms, så fort man slutar ro åker båten tillbaka med strömmen igen.


Under träningen dessa gånger har vi mest skrittat och jobbat i samlad skritt med kontrollerade rörelser. Vi har travat lite och tagit lite galopp. På dessa få gånger har Titan stärkt upp sig anmärkningsvärt i galoppen. I onsdags filmade ju Erik på slutet när jag bad Titan röra sig lös i ridhuset och Titan höll sig då nära mig. Den galoppen var mycket bättre än dagen innan men galoppen idag var än bättre!    När jag bett om vänster galopp och galopperat några varv på volten och efter lite återhämtning red i andra varvet var det knappt så jag vågade be om höger galopp, eftersom den vänstra kändes så ren i takten. Det var mjukt att sitta ner i galoppen och det kändes som om det mjukt gungade fram med svävmoment. När vänster galopp var så överraskande bra är min rädsla att den högra galoppen inte ska kännas lika fin. Jag bad i alla fall om höger galopp och nej den kändes inte lika bra som vänster med Titans vilja var det inget fel på. Han galopperade på utan antydan till att bryta av. Han tenderar att falla på höger bog, men den kändes ändå bättre än hur den såg ut i onsdags.

Det blev som sagt skrittarbete idag, på kandarbetsling och med sadel, Chezz Iberico. Jag funderade i bilen på väg till ridhuset på vad det beror på att Titan hänger så hårt på höger bog. Bent talade om på senaste kursen att bogen är ett symptom på nacken. Hästen viker sig i halsen och ställer sig fel och det kan nog stämma. Den känsla jag har är att Titan ändå har lätt att rotera bröstkorgen nedåt på sin högra sida, medan han har svårare att rotera den nedåt på sin vänstra sida. Jag tänkte då att det borde vara bra att träna mer på att rida vänster ställning och böjning, och försöka få hans bröstkorg att rotera nedåt på vänster sida. Eftersom jag upplever att han faller på höger bog och har svårt att sätta under sig höger bak, tänkte jag att det vore bra att även rida öppna i höger varv, men se upp så jag inte sitter för tungt nedåt på hans högersida, utan lite mer rakt.

Jag själv är inte helt rak i min kropp och har på senaste tiden gått till en naprapat för att få bukt med detta. Mitt korsben (motsvarar SI-leden på hästen) var roterat enligt naprapaten. Detta är något jag också väldigt väl känt, eftersom jag haft känslan av att ha haft ena höften mer framförd än den andra. Denna snedhet har blivit värre och värre med åren och jag har väl liksom tänkt att det ger sig själv, inget att sjåpa sig över. Nu har jag dock fått problem med min svanskota också, den värker. Jag bara har en gissning om att bäckenmuskulaturen kan inverka negativt på svanskotan och dra i den så att smärta uppstår. Därför går jag nu till en naprapat för att hålla koll på korsbenet och förhoppningsvis bli rakare i mitt bäcken och kanske även slippa smärtan i svanskotan.


Nåväl, har jag varit sned och suttit snett på hästen, så kan ju det om inte annat ha förstärkt hans naturliga snedhet. Idag koncentrerade jag mig på att sitta ner på vänster sittben och lyfta det högra i vänster varv, och se till att inte bli för tung på det högra sittbenet i höger varv.


Jag upplevde det som att Titan fick en bättre ställning/böjning i sin kropp när rotationen av bröstkorgen blev bättre, det kändes uppifrån hans rygg när bröstkorgen sjönk ner på respektive sida och mycket riktigt är det så att han har lättare att rotera nedåt åt höger.


Vi fick till en rätt fin och jämn böjning i vänster varv, fin öppna och sluta samt piruett och renvers. När jag fortsatte i renvers i höger varv tyckte Titan att det var jobbigt. Behålla ställning och böjning åt vänster och inte hänga ner på höger sida och bog samt träda inunder med höger bak var svårt! Det märks var vi har våra svagheter. Jag försökte åtminstone inte att hamna på hans yttersida, man får se upp med sin ytterskänkel även om man vill inverka med den på ytter bak, så att man inte ramlar över på utsidan.

I övergången till höger böjning tappade Titan gärna ut sitt högra bakben i sluta i höger varv, så för att få fatt på höger bak och inte sitta ner för tungt på högersidan tränade vi på öppna i höger varv, vilket också var jobbigt men det kändes fint.   


När vi tränar så här vill jag ogärna släppa Titan för mycket framåt/nedåt, för i hans fall blir det helst mest nedåt. Jag känner efter samlingsarbetet hur han liksom får mer energi i kroppen och gärna rör sig framåt, så när jag vinklar om bäckenet och länger ut ramen kliver han energiskt på, men jag får passa så han inte dyker ner på bogarna.


Traven idag kändes väldigt fin. Taktmässig och ren. Jag bad Titan samla sig i traven och det gjorde han mycket fint. Jag behövde i stort sett nästan enbart använda mig av sitsen och lite lätt anvisning/touchering med spöet på hans bakdel eller bakben, vilket som kändes som lämpligast, för att samla upp traven. Erik sade att Titan fick mer vil på steget så det blir väl något pytteliknande åt passage-hållet, det blir liksom mer uppåt och framåt med benet än bara framåt. Det har också verkligen gjort stor skillnad att få Titan klippt för då känner han när spöet landar helt lätt på honom. Han slipper bli svettig och orkar mycket mer.


Det sista vi gjorde var som sagt galopp och den kändes mjuk och behaglig. Detta skrittarbete har verkligen förbättrat galoppen och det mycket. Annars kan man ju tycka att det är tråkigt att skritta, men när arbetet blir väl utfört får det stor effekt på galoppen. Efter några ändå rätt fina varv i höger galopp, bröt vi av till trav och därefter nästan halt och avsittning på en gång. Titan såg faktiskt riktigt nöjd ut.   


Av Frida - 8 januari 2014 23:22

I ridhuset idag red jag Titan på kandarbetsling. Jag ville ha tränsbettet för att kunna ställa honom bättre i nacken och även kunna få en lyftande effekt i tygeltaget. Jag ville ha kandarstången för att kunna be honom länga ut nacken och kunna dämpa honom ifall han hetsar upp sig.


Ridhuset är, som många ridhus blir, velodromaktigt längs kortsidorna. (Om Erik och jag får råd att bygga ett eget ridhus någon gång, så ska det inte få bli en massa material ansamlat längs kortsidorna.) Nu när det ändå var så mycket material där så att det lutade, red jag någonstans mitt i ridhuset istället. Det blev mest skrittjobb idag, eftersom skritten stärker galoppen bra.


Tidigare har jag nog mest upplevt att Titans vänstra bakben är svagare, men för tillfället upplever jag det högra som svagare. Han går hellre i sluta i höger varv, och hellre i öppna i vänster varv, än att han tar de motsatta skolorna. Idag fokuserade jag därför på att han skulle aktivera höger bak i öppna i höger varv och höger bak i sluta i vänster varv. Jag red även öppna i vänster varv, men inte så mycket sluta i höger varv.


Sedan Titan blev klippt har han blivit mycket känsligare för tygel, skänkel och spö-hjälper. Förut var det en massa vinterpäls och luft mellan hans hud och hjälpen. Det underlättar faktiskt för jag kan tänka mig att det blir lite som att ha en termo-overall på sig när någon petar på en. Det är klart att det känns mer om man bara har vanliga kläder på sig.    Nu räcker det att jag lägger an hjälpen så får jag mycket tydligare en reaktion på den, så Titan kommer fortsätta få vara klippt om vintrarna framöver. Det blir lite mer "halvblodskänslighet" i huden.


Jag koncentrerade mig på att få Titan att ta det lugnt och vänta på mig, inte ha bråttom och hänga sig på handen, lyssna på sitsen så att jag inte behövde använda tyglarna för att bromsa upp honom. Jag tycker att Titan svarade väldigt fint, jag kunde relativt enkelt bli lätt i handen och låta tyglarna hänga när jag bad om mer samling, dvs energi uppåt, när jag använde mitt bäcken och vinklade det i anspänning. När jag sedan släppte bäckenet framåt och blev aningen större i mina rörelser i sitsen följde Titan med. Här gäller det att från samling inte tappa allt så att Titan dyker ner på sina bogar utan försöka få honom att hålla sig rund men kvar där uppe. Mer sträcka huvud och hals framåt, än nedåt.


Titan verkade tycka att höger bak var jobbig att få med sig och han blev lite spänd när jag bad honom att ta höger bak mer i öppna, så han svarade istället med att höja sin takt och bli högre i energin. Jag fick då lugna honom och förtydliga vad jag ville, dvs bromsa upp framdelen lite och få bakbenen att träda över lite grand. När han förstod att jag menade enklare saker än samling blev han lugnare. Därefter följde Titan fint med i öppna.   


I höger varv när jag vill be Titan om en skrittpiruett så faller han gärna på höger bog. Jag upplever det som att han lätt tappar höger bak utanför sin kropp och inte håller det kvar inunder sig och lyfter inner fram. Han har inga problem att ta vänster bog framför och förbi höger, men han tappar som sagt gärna höger fram ner i marken. Det känns som om man välter nedåt åt höger.

I vänster varv är piruetten mer balanserad känns det som. Han ramlar inte över vänster bog, svårigheten har varit att få med höger bog framför och förbi vänster fram och inte tappa ut höger bak så att han snurrar runt sin egen tyngdpunkt, istället för att göra en piruett. Idag gick dock skrittpiruetten i vänster varv fint, och visst gick höger också bra, men där får jag tänka mig för och se till att han inte tappar höger bak.


Traven kändes idag väldigt balanserad och lugn. Jag kunde be honom om att samla upp traven också, och gå tillbaka i en längre ram utan att få en tempohöjning. Han var väldigt bekväm att sitta på. Traven kändes vilsam.


Det blev mycket detaljarbete i skritten idag, men det kändes bra. Titan lyssnade fint och ansträngde sig. På slutet tänkte jag låta Titan springa lös en stund i ridhuset för att han skulle få upp pulsen lite mer. När jag släppte honom lös och bad honom trava på, så höll han sig kvar runt mig. Jag tog därför tillfället i akt och bad honom fortsätta röra sig runt mig. Jag har tränat mycket med Titan i kapson med longerlina och spö. Jag vill framhålla att jag är medveten om tappandet av möjligheterna att kunna korrigera hästen korrekt när man löslongerar den. Lägger man på för mycket tryck på hästen väljer den oftast att gå ifrån en. När man har en fysisk förbindelse till hästen via en lina, så kan man tvinga hästen kvar hos sig, eller lära den att den inte kommer undan. Under löslongeringen blir därför möjligheterna att inverka på hästen begränsade till hur mycket hästen orkar med, innan den väljer att avvika. När jag löslongerade Titan idag krävde jag därför inte av honom, utan jag bad honom. Jag försökte känna av hur hans dag var och vad han var upplagd för.


Det syns kanske inte så bra på filmerna eftersom kvaliteten inte är den bästa med mobiltelefon och i halvmörkt ridhus, men traven och även galoppen var riktigt bra för att vara Titan. Traven var vacker att se på, inte så pinnig som han har av naturen och med lite mer lyft i bogarna. Galoppen höll sig någorlunda även fast Titan gärna ville visa att han kunde galoppera på en mindre volt. När volten blir tillräckligt liten börjar hästen lätt kasta upp sin framdel, och det ville jag inte att han skulle göra, men det är samtidigt svårt att hindra honom från att komma in på en lite för liten volt, utan att driva honom bort från mig.





Av Frida - 6 januari 2014 23:19

Sent ikväll kom turen till Gloria att tränas. Hon har tidigare fått ha ett tränsbett i munnen, men jag har tänkt annorlunda med henne än Titan. Istället för att rida in henne på tränsbett ska jag försöka rida in henne med en kort liten stång. Idag fick hon prova en kort kandarstång med liten port. Kandarstången har skänklar med lösa ringar längst ner och så även kinnkedja. Jag vet inte ifall det var bettet i sig hon störde sig på i och med att det var en liten tid sedan hon hade tränsbett i munnen, eller om det var porten som var obehaglig, eller om det var något av resten av bettet som hon inte var tillfreds med, men hon gapade och grejade lite med bettet som för att komma underfund med det. För att ta bort hennes fokus från bettet longerade jag henne lite och bad henne om det vanliga arbetet och då blev hon lugnare i munnen. Det var mycket energi och bus i kroppen på henne, så efter en liten stund tog jag av henne huvudlaget och så fick hon springa lös på ridbanan. Gloria dansade fram!    Hon flög fram i både trav och galopp ömsom med full kraft, ömsom i lugnare tempo. Galoppombyten fram och tillbaka, och hon höll kontakten med mig även fast hon sprang av sig energin.


När hon gjort sig av med en del energi bad jag henne om longeringsarbete helt lös. Nedan är en liten film som Erik tog med sin mobilkamera, så kvaliteten är inte så jättebra, men visst är det en väldigt rar liten häst jag har?   


Av Frida - 6 januari 2014 16:19

Under helgen har jag varit iväg två dagar och undervisat andra i akademisk ridkonst på sina egna hästar. Det blir intensiva stunder, men väldigt givande. Tiden går fort!


Den känsla jag får när jag undervisar i akademisk ridkonst är en väldigt stor tillfredsställelse och glädje. Jag tycker om att undervisa och känner att jag kan tillföra mycket med den kunskap jag har skaffat mig under åren. Det är roligt att kunna hjälpa andra i sin utveckling tillsammans med sina hästar!    Jag blir glad och upprymd när jag kan få andra att komma vidare och när de gör det med kvalitet. Från och med i år ska jag försöka satsa mer på att komma ut och undervisa, och även på min egna träning. Det har känts som om att jag inte riktigt har varit fullvärdig att träna andra utan att ha genomfört ett komplett väpnarprov. Själva väpnarprovet som det var tidigare var faktiskt ärligt talat simpelt för en ordinär häst, så jag ansåg inte att just det var ett tillräckligt stort bevis på kunskap för min del. Nu när jag har visat att jag även kan utbilda en häst från marken och göra väpnarprovet i skritt från marken, samt få en häst att föra sig bra på longeringslina så känns det bättre. Jag har visat att jag kan mer än bara sitta på hästen. Helst av allt skulle jag ju vilja kunna avlägga ett riddarprov för att mer bli andra värdig i deras ögon, men jag ser det som svårt med Titan... Ett riddarprov innehåller galoppombyten och galopp är verkligen inte Titans gångart. Passtaktig, framtung och utan svävmoment. Föreställ er att kunna byta galopp i språnget på en häst med de förutsättningarna. Möjligt?


Just det här med titlar upplever jag som ett hinder för min egen del. De flesta som letar efter någon att träna för vill hellre anlita någon som avlagt ett riddarprov än någon som avlagt ett väpnarprov. Jag vill inte säga att jag med säkerhet hade kunnat avlägga ett godkänt riddarprov bara för att jag haft en annan häst, men med Titan har jag verkligen sett det som ett ouppnåeligt mål!   Det vore som att försöka bestiga Mount Everest för mig. Jag är glad för att Titan har lärt mig väldigt mycket, men jag hade även varit glad för om han haft en normal ridhästgalopp så att jag inte funderat så mycket på det där med galoppen. För så många andra är det också viktigt att tränaren har nått en hög nivå och avlagt flera godkända prov.

Jag funderade lite på det där. Om jag hade varit inne i den vanliga ridsportsvärlden; Hade jag då letat efter en A-tränare i dressyr att rida för, eller hade jag varit nöjd med en C-tränare? Hur många börjar att träna för en A-tränare när de vill börja rida dressyr på sin häst? Jag bara funderar på det.


Det här med marknadsföring är inte heller min starka sida. Jag har inte mycket att kunna visa upp på mitt "CV", så hur skulle jag kunna framhålla min kunskap jämte andra som är riddare? Hur skulle jag kunna påvisa vad jag kan? Det är svårt att nå ut till andra och att de faktiskt tror på en.


Jag skulle säga att Titan skulle kunna göra det mesta utom just ett galoppombyte. Vi har börjat känna på diagonalsluta i galopp och han gör dem bättre än jag kunnat tro. Han förstår vad jag menar, men har ibland svårt att hålla ordning på sina ben då han inte är så smidig. Galoppiruett blir väl inte riktigt så flott som när lättare hästar gör det och han tappar lätt ryggen i dem, men jag tror att piruetter är möjliga med honom utifrån hans kapacitet. För att byta galopp i språnget måste man dock ha ordentligt svävmoment och där klämmer skon. Korta kotor och stumma ben är helt enkelt inte förenat med svävmoment. Vi får skaffa oss en trampolin!   


Titan har knappast varit någon lätt häst att utbilda, jag tror jag har fått gå igenom de flesta svårigheter med honom. Jag har inte kunnat hoppa över någon bit i hans utbildning, då har jag fått göra om det senare. Allt måste noga gås igenom, steg för steg och jag måste vara noggrann i allt med honom och jag måste hela tiden behålla noggrannheten. Det blir lite som att komma ihåg en lång ramsa. Jag får inte tappa något när jag tränar honom.


Perla, vår andra Nordsvenska Brukshäst, är av en helt annan typ än Titan. Eldig och het, arbetsvillig, men hetsar lätt upp sig. Hon har energi så det räcker för två hästar, men kroppsligt sett har hon det svårare för sig än Titan. Hon blir också väldigt stressad på nya platser, så hon är inte någon bra häst att ta med sig på kurs har jag märkt under åren. Hemmavid däremot är hon lugn och avslappnad mentalt, men energisk förstås.


Jag fortsätter så klart att träna Titan, men för hans del är jag nöjd med vad han har lyckats prestera under dessa år. När jag nu i december genomförde mitt uppdaterade prov för Bent så sade han att man kanske nu har nått till Titans maxgräns för vad han kan klara av. Jag tror att Titan kan bli ännu lite bättre, men jag inser förstås att för att behålla lättheten och hans arbetsglädje att man får vara nöjd med vad han kan och låta någon av de andra hästarna i hagarna hemma ta vid där Titans kapacitet slutar.

Av Frida - 25 december 2013 13:30

(kl 21.00 inlägget redigerat om antalet skänklar vi har)


Den 7-8 december var jag ju iväg med Titan till Hällekis för att delta i kurs för Bent. Jag hittade nu mina anteckningar från teorin under den kursen och tänkte dela med mig av det jag kortfattat skrev ner. Något av det kan jag ha hört tidigare på kurser, men mycket är värt att upprepa, för varje gång går kunskapen lite djupare in förhoppningsvis.   


- Kraften i hästen kommer bakifrån.

- Hästen är "midjestyrd". Tänk som ett midjestyrt fordon, snarare än en bil eller en buss.

- Genom sitsen inverkar vi på hästens bröstkorg. Sitsen är en primär hjälp. Om hästen inte förstår sitsen - den primära hjälpen - måste vi ha sekundära hjälper.

- Huvudet är den kroppsdel som det är lättast att inverka på.

- Att ta huvudet för lågt kan blockera hästens bogfrihet.

- Räta ut halsen innan ställning så att hästen inte viker sig i halsen.

- Nackbandet verkar inte kunna ligga mitt över ryggraden/halskotorna. Det finns bara ett nackband, inte två (nackbandet går mitt över hästen).

- Stelhet i bogarna märks i nacken/handen.

- När hästen viker sig i halsen roterar den åt fel håll i sin kropp.

- Cirkeln är onaturlig för hästen (se den älg eller rådjur som springer runt i cirklar i skogen, en sådan skulle vi skjuta).

- Frambenen indikerar kraftöverföringsriktningen.

- Halvhalten ska få en reaktion i bakbenens leder.

- Ta bort ytter sits.

- Var aktsam på om det är ryggsvinget från hästen som syns i ryttarens kropp eller frambenens rörelse.

- Vad är felen? Hitta felen för att kunna åtgärda dem, inte symptomen.

- Inner skänkel ska gå nedåt, pass på att inte dra upp den.

- Vi har 6 skänklar. 1 omkring sig böjande. 2 bort från sig böjande. 3 direkta. 4 förvarande. 5 omramande. 6 samlande.

- Öppen sits = muskulaturen slappnar av.

- Stängd sits = muskulaturen aktiveras.

- När hästen är utbildad från marken och kan bära - då sitter man upp, så länge hästen orkar bära!

- Halten sker i hästen, i kroppen.

- Hästen måste vara mottaglig för information.

- Bygger vi upp eller förstör hästen?

- Kroppen skickar ut signaler till hästen. Använd kroppen som signal till hästen.

- Var värdig att föra hästen.

- Våga ha utstrålning och egenvärde.


Detta är vad som stod i mina papper. Mycket av det känner jag igen sedan förr, men det är viktigt att ha detta i sitt sinne och sin kropp när man umgås med sin häst. Träning av hästen sker i alla situationer, så snart hästen får syn på en. Träning är inte bara vad man gör på ridbanan eller i ridhuset, eller ute på tur. Träning sker konstant och hästen läser av oss hela tiden. Är man själv rädd och osäker och ens häst är tuff kan man lätt bli överkörd av sin häst. Är man rädd och osäker och hästen detsamma, skänker man ingen trygghet till hästen och den blir ofta ännu mer rädd. Människans egen självkänsla och självförtroende ger effekt på hästen. Ju säkrare och tryggare vi är i oss själva, ju säkrare och tryggare hästar får vi. Säkra och trygga hästar är lättare att få till att bli stolta hästar, och nog vill vi ha stolta hästar som värdigt blickar ut över nejderna.   



Av Frida - 23 december 2013 07:50

Igår mockade Erik och jag stallet direkt efter vi släppt ut hästarna vid 9 tiden på morgonen och även fodrat dem. Skönt med helg och ledighet så att man kan gå upp när man vaknar av sig självt! :-)

Det tar lite tidnär man mockar i godan ro så klockan var lite efter 11 när vi var klara. Gloria stod då och kikade vid grinden och det såg faktiskt ut som om hon ville göra något.
Gloria har fått vara utan träning en tid eftersom hon inte gillar när ridbanan blir stum (vid frysgrader) och hon har dessutom haft lite besvär av hålväggar (många tycks vara drabbade i år efter sommaren).

Nu verkade hon vilja komma ut ur hagen så jag hämtade en grimma och gjorde iordning henne och så gick vi till ridbanan.

Hon kändes framåt men lite ostadig på volten, hon sköt ut bogarna så jag tolkade det som lite för mycket böjning i halsen och för lite ställning i nacken. Vi gick därför ut till spåret så hon fick gå i böjd rakt fram, öppna och sluta, lite diagonalt och vändningar. Därefter när hon kändes stabilare fick hon gå ut på volten. Som det verkar har Gloria lite svårare att ställa sig i nacken i vänster varv, liksom Titan, även fast hon inte är riden. Hon är ganska lätt att jobba med så jag tror den oliksidigheten går att träna bort till stor del i alla fall.

Gloria gick lätt och fint på volten. Hon gör alla gångarter fint och med lätthet. Hon bjuder gärna på mer och gjorde luftiga, fina galoppsprång som om hon fattade galopp i varje språng. :-)

Gloria gillar positiv förstärkning men blir nästan lite för exalterad. Man får passa sig så att hon inte börjar göra saker icke ombett. När hon gör saker jag inte tänkt mig eller bett henne om låter jag bli att förstärka henne. Då lugnar hon sig och lyssnar istället på vad jag säger snarare än föreslår själv. I annat fall kan det bli okontrollerat och i värsta fall farligt om hästen letar efter nya saker som människan kanske förstärker. Det är roligt att hästen vill göra något och en omotiverad häst vill man så klart motivera. En redan motiverad häst får man däremot jobba med att få lugn och följsam.

Jag tycker att det är roligt att träna Gloria och så här såg vi ut efter passet. :-)

Presentation


Välkommen till min blogg, som tillhör min hemsida www.akademiskridkonst.se. Här skriver jag mest om Akademisk Ridkonst och hästträning.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ Kentaur.nu med Blogkeen
Följ Kentaur.nu med Bloglovin'

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2014
>>>

Länkar

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se